Den lugna och snälla
En dikt om ilska och att våga känna.
Ända sedan jag var liten
fick jag höra
hur lugn och snäll jag var.
Jag tog det som en komplimang.
Nu ser jag det annorlunda.
För någonstans på vägen
lärde jag mej
att jag inte fick vara arg.
Jag lärde mej aldrig
hur man är arg.
Så jag blev duktig
på att svälja det.
På att sopa allt under mattan.
På att le.
På att vara förstående.
På att vara den lugna.
Den snälla.
Tills en dag
jag vaknade och tänkte:
Jag orkar inte mer.
Jag kan inte leva så här längre.
Så här står jag nu.
Ögonen är fuktiga
men jag kämpar emot gråten
som jag alltid gjort.
Istället låter jag
en främmande känsla
komma upp.
En klump i magen.
En kraft i halsen.
Huden blir röd.
Ilska.
Så jävla mycket ilska.
Inte på någon.
Inte på något.
Eller kanske på allt.
Jag är arg
för alla år jag gått
utan att låta mej känna den här känslan.
Jag är arg
för alla gånger jag varit tyst
när jag egentligen velat skrika.
Jag är arg
för alla gånger jag blivit sviken.
Jag är arg
för alla gånger jag fått höra
att jag är för känslig.
Jag är arg
för alla gånger
jag inte känt mej förstådd eller sedd.
Jag är arg
för kärleken jag längtat efter
men ännu inte hittat.
Jag är arg
för att jag inte är längre i livet
än jag trodde att jag skulle vara.
Jag är arg
för alla gånger
jag inte känt mej tillräcklig
som jag är.
Jag är arg
för alla gånger jag velat leva
men rädslan sagt nej.
Jag är så arg
att jag vill skrika.
Så arg
att hela kroppen skakar.
Som om något inom mej
äntligen försöker
ta sej ut.
Och kanske är det precis det
jag har väntat på.
För jag har gått i åratal
på glasskärvor
och försökt vara
den lugna.
Den snälla.
Men äntligen står jag här.
Arg.
Men också så jävla levande.
Och för första gången
vågar jag känna allt.
Det fula.
Det fina.
Det tunga.
Det mjuka.
Det mörka.
Det ljusa.
Så om du tycker
att det är för mycket
när jag äntligen säger ifrån
bra.
Då kanske det är något
du själv behöver fråga dej:
Varför triggar min ilska dej?
tanken bakom dikten
En dikt om att alltid ha varit den lugna och snälla, och om vad som händer när man till slut slutar hålla tillbaka allt man känner. Om att våga släppa fram ilskan, ta plats och inse att även de känslor vi helst gömmer undan får finnas.
-Vilka känslor eller tankar väckte dikten hos dig? berätta gärna i kommentarerna
Dikter kan vara kraftfulla. Ibland kan några få ord säga mer än en hel sida. Vi tolkar dem alla olika, utifrån våra egna liv, minnen och erfarenheter. Samma ord kan betyda en sak för mej och något helt annat för dej. Och kanske är det just det som gör dikter så speciella.
